Bildfiler och tryckoriginal

CMYK, RGB, dpi, raster, vektor, pdf

Word-filer, PowerPoint-filer och liknande är tyvärr inget som kan användas som original till en trycksak. Om man ändå kommer med en sån fil till tryckeriet kommer de troligen att göra om filen i Indesign och baka in kostnaden för detta i tryckpriset.

Det vanligaste verktyget för arbete med tryckoriginal är ADOBE Indesign.

För kontroll (preflight) av tryckfärdig PDF (innan man lämnar den till tryckeriet) brukar man använda ADOBE Acrobat Pro. På det sättet slipper man skicka felaktigt material till tryck och kan undvika problem som det medför.

När det gäller bilder som ska användas i en trycksak är det alltid bäst att fråga tryckeriet om vad de har för önskemål om bilder som används och om hur de önskar tryckoriginalet.

I allmänhet kan man dock utgå från följande:

Färgläge/färgrymd

CMYK:

Bildens färgvärden är sammanställda av Cyan, Magenta, Yellow, Black. Det är vanligast att tryckeriet vill ha allt bildmaterial i detta färgläge. Det vanligaste verktyget för att konvertera färgläge till CMYK är ADOBE Photoshop.

DEKORFÄRGER/SPOT COLORS:

Vid trycket behandlas en dekorfärg som en extra färg utöver CMYK. Används när man vill trycka specifika kulörer – dekorfärger (spot colors) – som kan vara svåra att återge i fyrfärgstryck eller om man bara ska trycka en färg. Med tryck i Pantone-färger får man ingen rastrering som det blir i fyrfärgstryck. Förkortningen PMS (Pantone Matching System) används nästan oftare än Pantone.

Det finns speciella färgguider som visar de olika PMS-färgernas kulör. Det finns också de guider som omvandlar Pantone till CMYK. Det går dock inte att få en exakt Pantonefärg i fyrfärgstryck utan det blir ofta en lite annan kulör.

Dekorfärger används främst vid Offsettryck (och Screentryck) och kan alltså inte att användas vid Digitalt 4-färgstryck.

Exempel på PMS-färg är tex metallfärger.

RGB:

Bildens färgvärden är sammanställda av Red, Green, Blue. En bild som kommer direkt från en digitalkamera har alltid detta färgläge. En del tryckerier har ”workflows” som tillåter användning av RGB-bilder i tryckoriginalet. De konverteras då till CMYK i samband med tryckprocessen. Hör noga med tryckeriet vilket filformat de då vill ha tryckoriginalet i.

Upplösning och filformat

DPI:

Generellt behövs en upplösning på minst 300 DPI för tryck.

Enheterna som används är PPI (pixels per inch) och DPI (dots per inch). I vardagsslag används bägge termerna då man avser samma sak. Egentligen avser PPI hur många och hur små pixlar en bild är uppbyggd av medan DPI beskriver utskriftsupplösning på skrivare, fotosättare etc.

En bild med måttet 1 gånger 1 tum (2,54 cm) och upplösningen 72 ppi innehåller till exempel 5 184 pixlar (72 pixlars bredd gånger 72 pixlars höjd = 5 184).

Om samma bild har upplösningen 300 ppi innehåller den totalt 90 000 pixlar! (4 gånger högre upplösning ger alltså 16 gånger fler pixlar).

Det vanligaste verktyget för att kontrollera/ändra upplösning är ADOBE Photoshop.

RASTER/BITMAP:

Bildinformationen består av ett stort antal punkter sk ”bitmappar”, kallas också för punkt- eller bitmapgrafik. I dessa bilder används ett rutnät med färgpunkter som brukar kallas pixlar (skärm) eller dots (tryck) för att representera bilderna. Varje pixel har tilldelas en plats och ett färgvärde. Ett foto eller en inskannad bild är tex en rasterbild.

Vanliga filändelser: .psd, .tif, .eps

.jpg är ett komprierat format som tar bort information från bilden.

Det vanligaste verktyget för arbete med rasterbilder är ADOBE Photoshop.

VECTOR (VEKTOR):

Bilden är uppbyggd av linjer och kurvor som definieras med hjälp av matematiska objekt som kallas ”vectors”. I en vectorbild beskrivs bilden utifrån sina geometriska egenskaper.

Vid behov kan rasterbilder vektoriseras, dvs ritas om i vektorformat. Vektorisering lämpar sig för bilder som inte är alltför komplexa.

Fördelen med vectorgrafik är att de är skalbara utan att tappa kvalitet. Du kan alltså förstora och förminska bilden utan synbar försämring. Lagringsstorleken är också liten för vectorbilder jämfört med bitmapbilder. Vectorgrafik används framförallt till utskrifter och trycksaker för att få skarpa och tydliga kanter/konturer på texter, logotyper etc.

Nackdelen med vectorgrafik är att den inte kan användas till tex fotografier eftersom de innehåller för mycket färginformation.

Vanliga filändelser: .ai, .eps

Det vanligaste verktyget för arbete med vectorbilder är ADOBE Illustrator.

PDF:

Portable Document Format, är ett digitalt dokumentformat utvecklat av Adobe Systems. Formatet är plattformsoberoende, och kan därför öppnas på de flesta datorer, förutsatt att ett program för att öppna dokumenten är installerat. Vanligast är gratisprogrammet Adobe Reader eller det kommersiella Adobe Acrobat. PDF är En PDF kan innehålla både vektor- och punktbaserad grafik, samt text. All grafik är inbakad i pdf-dokumentet, och det är möjligt att också inkludera de typsnitt som används i dokumentet. Typsnitten kan inkluderas antingen i sin helhet eller endast de tecken som används. Olika färgrymder stöds av formatet. (Googla även begreppet ”PDF compatibility levels” för mer information om versioner.)

PDF finns i flera olika varianter beroende på användning. För att skicka korrektur fram- och tillbaka har det ingen betydelse vilken variant man använder men om PDFen ska tjäna som tryckoriginal är det viktigt att det blir rätt. Det är säkrast att alltid fråga tryckeriet vilken PDF-standard (version) de önskar.

I dagsläget (2013) gäller följande generellt:

Äldre format

PDF/X-1a: (för CMYK workflows, kan innehålla CMYK och namngivna PMS-färger)

PDF/X-3: (för icc color-managed workflows, kan innehålla RGB, CMYK, namngivna PMS-färger, includerar icc profiler).

Standardformat idag

PDF/X-4: (för icc color-managed workflows, kan innehålla RGB, CMYK, namngivna PMS-färger, includerar icc profiler).

Filändelse: .pdf

PDFer kan skapas direkt i ADOBE Indesign.

Googla begreppet ”PDF compatibility levels” för mer information om versioner.

 

Vad tycker kunderna om formfranska?

Guide i Psykologiska frågor, logotyp

  Sedan många år anlitar jag formfranska som skapat min logotyp och hemsida. Formfranska sköter min företagssida på Facebook samt månatlig bloggpublicering, bevakning och uppgradering av programvaran på min hemsida. formfranska föreslår även förbättringar på eget initiativ. Betalning sker bekvämt och till rabatterat pris via supportkort. Mina förbehållslösa rekommendationer!  

Maj-Britt Lindahl, Guide i Psykologiska frågor, Uppsala

Support

Här får du hjälp med din Joomla! Hemsida eller andra mindre uppdrag till rabatterat pris! Supportkort är det mest prisvärda alternativet om du behöver hjälp 5 h eller mer per år.

Supporkort!

formfranska: Hemsidor, Grafisk formgivning

formfranska, Århusgatan 235, 164 45 Kista
08-41 00 11 56   Maila!

Innehar F-skatt.
Ledamot i Joomlaföreningen Sverige

Copyright © 2007 - 2017 . All rights reserved unless otherwise stated.

We use cookies to give you the best online experience. By using our website you agree to our use of cookies in accordance with our cookie policy.